Tankar som är mina.

Wed Feb 24

Don’t hate me now.

Jag hamna inte i Milano. Vilket jag i detta läge skulle ha vart. Matchbiljett på Inters hemsida är nästintill obefintligt att få tag på. Trots tjugo försök. Gick det inte. Ödet var väl att jag ska stanna kvar hemma i Sverige och få njuta av matchen. Peyman sa till mig igår. Du kommer inte bli ledsen oavsett hur det slutar. Som alla vet är Chelsea min själ och Inter ett lag jag gillar starkt. Men självklart vill jag att Chelsea går segrande ur denna strid. Vilket jag även tror kommer att ske. Men ikväll blir det oavgjort. Det känns så. 20.45 är det avspark. Jag längtar.

Ni vet när man lagt ner en massa tid för att få en sak att bli så bra som det bara går? Man funderar och ändrar sig hela tiden för att man är aldrig nöjd. Man skriver texten, men senare ändrar man sig och skriver om det. Man försöker helt enkelt att göra det på bästa sättet man kan. Efter all tid du har lagt ner känner du dig nöjd. Väldigt nöjd med det du har åstadkommit. Det var precis vad jag kände. Jag hade planerat varenda ord och sätt att få allt iordning och att komma i tid.

Men, MEN. Blir det som man alltid tänkt sig? Haha. Det är skrattretande. Nej, verkligen inte. Låt mig understryka inte. Linda samtalade med mig och sa, bestäm dig bara. Precis det gjorde jag. Jag bestämde mig. Jag visste vad jag ville och gick all in.

Då var det dags, alla hjärtans dag närmar sig. Breven måste skickas iväg så att det kommer i tid. Jag fixar allt och breven är iväg skickade. Nervös var jag ifall de skulle komma fram eller inte. De kom iallafall fram. I breven hade jag uttryck mina känslor och där log en resa som jag skulle bjuda dig på under sommaren. Japp, jag hade sparat ihop pengar och tänkte att detta skulle få dig att hoppa av glädje och ha något att se fram emot.

Som tidigare nämnt. Det blev verkligen inte som jag hade tänkt mig. Idag känner jag en ångest. FETT JÄVLA ångest över mina handlingar. Det känns som att man har begått ett brott. Men man lär sig ett och annat desto äldre man blir. Resan kommer inte att bli av. Jag vill inte åka. Jag vill inte ens se rese specifikationen. Jag ville inte ens se vings symbol. Det kommer alltid något positivt ur allt här i livet. Men jag vill inte se det just nu. För just nu känner jag mig helt värdelös. Som en riktig loser. Men, vem har sagt att livet ska vara lätt? Det kommer bättre tider. Bara att ta nya tag och kommer över ångestkänslan. Jag citerar följandeNär någon slår dig på den högra kinden, så vänd honom den andra till.” Jag hoppas det är sista gången jag behöver vända den andra till.

Comments (View)
blog comments powered by Disqus